Aktuellt


HUR KAN VI NYTTJA RESURSER PÅ LANDSBYGDEN BÄTTRE?
Publicerat den 22 september, 2017

VAD KAN TOMMA LOKALER PÅ LANDSBYGDEN NYTTJAS TILL?

KOLLOM är ett knappt ettårigt projekt som syftar till att lyfta nya innovativa odlingssätt och samtidigt ta tillvara på tomma lokaler på landsbygden. Korta livsmedelskedjor lokala marknader, står projektnamnet för. I januari sammanfördes landsbygdsföretagare, forskare och utvecklare av system för inomhusodling, och därefter har det startats pilotprojekt.

Social Innovation Skåne, ett regionalfondsprojekt som ägs av Coompanion Skåne i samverkan med flera andra organisationer, besökte ett seminarium i Sjöbo den 15 augusti för att se hur vi tillsammans kan tänka vidare kring området. Vi fick ta del av tre olika projekt med potential att skalas upp. Två handlar om att nyttja tomma lokaler för odling av bladgrönsaker/kryddväxter med olika nya tekniker, och ett vill föra in larver som proteinkälla i t ex fiskfoder.
En stor vinst, förutom nyttjandet av de tomma lokalerna, är att de här idéerna och verksamheterna kan generera nya arbetstillfällen när traditionella lantbruk läggs ner, dvs mer liv för landsbygden. Vem vet vad mer det skulle kunna ge för möjligheter?

Dessutom har dessa verksamheter ett verkligt imponerande kretsloppstänkande för hur alla resurser kan användas smart. Något för andra att låta sig inspireras av! Projektledare Thomas Bardenstam (stående till vänster på bilden) inledde och modererade dagen. Helena Kurki från Innovationscenter för Landsbygden/Sjöbo kommun hälsade välkomna och berättade om deras verksamhet som vill ta vara på och ge luft åt de innovationer som uppstår på och runt landsbygden.

AEROPONIK – SPRAYAD/LUFTBUREN NÄRINGSLÖSNING
Henrik Hedlund, VD på Alovivum, har forskat kring hur man kan använda mindre resurser för att få samma eller bättre skördar när man odlar. Han har studerat vilka förhållanden som är de mest optimala ifråga om näringsämnen, temperatur, belysning m m. Genom att hitta det rätta för varje sort kan man förutsäga vilken dag det är dags att skörda, och tiden kortas betydligt jämfört med traditionell odling i kruka med jord. I ett lab på Ideon i Lund testar de fram det optimala för just den teknik man vill kunna använda i tomma byggnader.
I ett pilotprojekt odlas på detta vis kryddgrönt i gamla stallet hos Olof Kjellberg på Bokdungen. Fröna groddas och den lilla plantan flyttas över i små skumgummipuckar som läggs i nätkorgar som hänger i locket till en låda. Genom en pump inne i lådan skapas en dimma som ger plantorna den avvägda mängden näringslösning.
Precis som hos aquaponik-projektet nedan används LED-lampor vilket ger en belysning som tar bort säsongsberoendet.
Ystads Allehanda från seminariet: http://www.ystadsallehanda.se/sjobo/nya-odlingar-inger-hopp

AQUAPONIK – NÄRING FRÅN VATTNET
Hos Per Håkansson och Boel Brynell på Prästlönebostället i Andrarum odlas kryddgrönt i stallet som står tomt sedan djuren flyttade ut. Här får växterna näring från Tilapiafiskarnas avföring och tanken är att så småningom kunna sälja både fisk och kryddgrönt. Än så länge är det för krångligt med livsmedelsreglerna som omger hanteringen av fisken, så det får stå tillbaka ett tag. Tilapiafiskarna kommer från Ekofisk i Landskrona – ett innovativt projekt inom Boliden Bergsöe där man tar vara på spillvatten och -värme från industrin till att odla fisk ”på land”.
Företaget Neco (de tre stående till höger på bilden nedan) är företaget som har lösningen för själva odlingen. Vattnet från fiskarna leds genom ett biofilter och får sippra ner genom den vertikala kanalen där växterna fästs upp. Materialet är gjort av återvunna PET-flaskor och släpper igenom vattnet i en lagom takt för att ge fukt och näring åt växterna. Inte heller här finns någon jord i närheten. Vattnet renas i processen och kan sedan återanvändas.
Än så länge bedrivs projektet i en mindre skala för att testa metoden i skarpt läge. Neco har för projektet använt utrustning de hade sen tidigare och skulle behöva ny finansiering för att öka volymen ytterligare. En investering eller projektmedel behövs – en verklighet många innovationer känner igen.
Läs mer om dem här i Skånska Dagbladets artikel ”Fiskar och led-lampor får kryddor att växa på höjden”:

SPILLFRUKT –> LARVER –> DJURFODER
Att odla utan jord i stall är kanske inte något vi möter till vardags, men dagens mest ovana tanke står ändå nästa projekt för. De vill använda larver som proteinkälla. Ännu gäller det inte oss människor, som tur är, och att utfordra fiskar med larver känns inte fullt så främmande.
Erik Stenberg och Fredrik Holmgren odlar fluglarver för att kunna framställa en produkt för just fiskfoder. De har ett imponerande starkt kretsloppstänkande. Grundidén handlar om att man vill ersätta det fiskmjöl som används i djurfoder idag eftersom det inte är en önskvärt hållbar produkt. Risk för utfiskning i världens hav är ett problem.
De tar hand om spillfrukt från en juicetillverkare och hanterar den så att den kan bli mat åt flugorna, eller framförallt larverna. Det går åt stora mängder av spillmaterialet och man kan tänka att det kanske skulle göra bättre nytta som biogas. Men det är av en typ som man inte vill ha för mycket av där, så där finns en vinning för båda parter. Resterna från processerna kring larverna däremot går till biogas eller blir gödsel.
De har en tanke om att ta hand om avfall från ölproduktion, men det kräver att ölproducenterna klassar om sitt avfall till foder så att det kan användas till larverna.
5 % av larverna tillåts bli fullvuxna svarta vapenflugor för att ge nya larver, men resten ”skördas”. De fryses ned och torkas för att sedan processas och ge protein, fett och gödsel. Detta kan i sin tur processas för att bli djurfoder. Våra smittskyddsregler i Sverige begränsar användningsområdet, men ger en öppning för katt och hund (dvs djur som vi inte äter). När det gäller fisk är inte smittan man är rädd för överförbar.

OMVÄRLDSANALYS
Eva Marie Rellman från LRF Skåne pratade bl a utifrån de omvärldsanalyser de gör årligen. Hon menade att vi inte fullt ut förstår att våra matvaror är en ändlig resurs, när vi bara ser välfyllda matbutiker. Hon pratade om att hållbarhet ändå blir alltmer efterfrågat just från konsumenternas håll. Vi har en marknad i förändring och det blir alltmer utbrett att man vill ha ett ansikte på producenten, allt fler vill handla närproducerat och småskaligt snarare än från storskalig och anonym industri. Vårt ökade välstånd förändrar våra konsumtionsvanor – det som förut handlade om behov och funktion handlar nu snarare om emotion. Vilket vatten du köper handlar om vilken flaska som ger dig rätt känsla, eller vilket märke du köper på salt om vilken livsstil du vill ha snarare än att du ska salta maten…
Något som hon också tog upp var digitaliseringen och delningsekonomin som förändrar våra beteenden. Omvärldsanalys från LRF på just det temat finns att ladda ner här: (pdf)

DISKUSSION
Förmiddagen avslutades med intressanta diskussioner som engagerade hela rummet med en spännande mix av deltagare från involverade företag, kommunen, Region Skåne, Innovationscenter för landsbygden, LRF, vi från Social Innovation Skåne, Länsstyrelsen m fl. Projektet har inte lång tid kvar, utan ska vara slutfört siste oktober. Till dess behöver en del frågor hitta rätt mottagare. Teman som utkristalliserades var finansiering, behovet av en story samt regelverk som motarbetar.
Projektet går in i en fas där man tittar närmare på tänkbara finansieringsvägar. Uppskalning av odlingsprojekten skulle t ex kunna ske genom någon form av leasingavtal eller investerare som vill satsa på en utveckling inom den här typen av verksamhet. Detta kommer man att undersöka.

Behovet av en story handlar om att kunna sälja in produkterna till marknad och investerare. En butik vill kunna presentera den lokala odlaren för kunderna, och beskriva vad som gör produkterna unika. Vissa delar kring de här projekten är gemensamma för dem, såsom hållbarhet och kretsloppstänkande, medan andra är unika. En intressant fråga som kom upp är den romantiserade bilden av den glade bonden med keps och grepe i ena handen. Så ser inte denna verklighet ut, varken generationsmässigt eller verksamhetsmässigt. Här har vi något betydligt mer modernt men också obekant för gemene man.
Samtliga projekt vid seminariet hade erfarenheter av att olika regelverk kan ställa upp hinder för innovationerna. Regelverk motverkar emellanåt varandra och gör det svårt att navigera för den enskilde utvecklaren/odlaren. Detta kommer projektet också att titta vidare på under hösten.
Sammantaget var det teman som kändes igen från många andra innovationssammanhang!

SÅ HUR KOMMER SOCIAL INNOVATION IN I BILDEN…
Tänk tanken om vad som skulle kunna bli verklighet genom dessa projekt! Arbetstillfällen. Fler människor som rör sig i bygden. Öppningar för nya verksamheter. Vad mer skulle det kunna bli? Hur skulle tomma lokaler kunna nyttjas på fler sätt?
Kom gärna med tankar och idéer till oss inom Social Innovation Skåne, så för vi dem vidare!

Maria Kullberg
Projektledare Social Innovation Skåne
0701-45 37 00
[email protected]



GLOBALA HÅLLBARHETSMÅLEN SOM ARENA FÖR SOCIAL INNOVATION OCH AFFÄRSUTVECKLING
Publicerat den 22 september, 2017

Varje år arrangerar Region Skåne `Skåne Innovation Week´ och i år gick eventet av stapeln mellan den 29/5-2/6. Region Skåne har som mål att Skåne ska vara Europas, eller kanske till och med världens, mest innovativa region år 2020.

Skåne Innovation Week är en del av denna strategi och under veckan träffas och samhandlar representanter från hela innovationssystemet – det vill säga – offentlig sektor, privata näringslivet, akademin, idéburen sektor, sociala entreprenörer/sociala innovatörer och olika målgrupper. Sammantaget arrangerades inte mindre än 140 aktiviteter, av fler än 200 aktörer, på olika ställen i Skåne!

Social innovation Skåne, ett regionalfondsprojekt som ägs av Coompanion Skåne i samverkan med flera andra organisationer, arrangerade för tredje året i rad, inom ramen för Skåne Innovation Week, vårt heldagsevent `Social innovation day´. Programmet var fullspäckat precis som föregående år och riktade sig till aktörer inom idéburen sektor, offentlig sektor, sociala entreprenörer/Sociala innovatörer, akademin och privata näringslivet, det vill säga parterna inom den så kallade Pentahelix-modellen. Denna text har fokus på seminariet `Globala hållbarhetsmålen som arena för social innovation och affärsutveckling´, läs gärna mer om övriga programpunkter på vår hemsida.
Passet började med en backgrundsbeskrivning av var ifrån de nya hållbarhetsmålen/Agenda 2030 är sprungna.

I början av 1980-talet väcktes insikten om att ingen enskild samhällsaktör kan lösa våra nuvarande eller våra kommande komplexa samhällsutmaningar. På basis av denna insikt gav FN Gro Harlem Brundtland det modesta uppdraget att arbeta fram `A Global Agenda for Change´. 1987 Släpptes den så kallade Brundtlands-rapporten `Our Common Future´. Tack vare rapporten blev begreppet `hållbar utveckling´ vedertaget, med innebörden att en hållbar utveckling endast kan uppnås när det råder balans mellan ekonomiska- sociala- & miljömässiga aspekter. Nydanade för rapporten var även att man för första gången vävde in en framtidsaspekt i en global utvecklingsagenda:

`En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov´

2003 kom så Sveriges respons på Brundtlands-rapporten i form av propositionen `Gemensamt ansvar – Sveriges Politik för Global Utveckling (PGU)´. Värt att notera är att PGU antogs av en enig riksdag, vilket innebär att Sverige alltså har en riksdagsbunden hållbarhetspolitik. Förutom att PGU tar avstamp i hållbarhetsbegreppet, så är propositionen otroligt nydanande på minst 3 punkter; PGU ska både baseras på samstämmighet och genomföras i tvärsektoriell samverkan samt genomsyras av ett `rättighetsperspektiv´. Konkret innebär det att mänskliga rättigheter ska verka som utgångspunkt för beslut och analyser.

Vi går raskt vidare. År 2000 antog det globala världssamfundet de så kallade Millenniemålen (MDG) under en FN-konferens i New York. MDG bestod av 8 utvecklingsmål som skulle införlivas senast 2015. Det gick väl sådär med måluppfyllelsen men drivande parter inom FN-systemet och aktiva länder lärde sig en hel del trots det. Framförallt insåg man att det inte går att sätta agendan för utveckling bakom lyckta dörrar och att det inte heller kan förväntas en implementering utan förankring. Inför utvecklingen av de nya hållbarhetsmålen, som skulle ta vid efter MDG, gick man därför helt annorlunda tillväga. Aktörer från en rad länder, från alla sektorer på alla nivåer, bjöds in att delta i framtagandet av det som sedermera kom att kallas för `Agenda 2030´ (Sustainable Development Goals (SDG)). Agenda 2030 antogs av världssamfundet 2015 och består av 17 mål. Tillskillnad mot MDG, ska SDG inte bara införlivas i utvecklingsländerna, utan de ska införlivas i alla länder, fattiga som rika. Alla länder ska dra upp nationella handlingsplaner som ska införlivas såväl regionalt som lokalt. Det finns en rad beröringspunkter mellan SDG och svenska PGU; båda utgår från samverkan som praktisk metod för implementering och båda tar avstamp i förverkligandet av mänskliga rättigheter:

Ur förordet `De (hållbarhetsmålen/Agenda 2030) söker att förverkliga mänskliga rättigheter åt alla…´

Så här står vi nu med en palett av utvecklingsmål som är är relativt tydliga, avgränsade och realistiska. En aspekt som dock inte finns avbildad i den stilistiska illustrationen av Agenda 2030, är kanske den aspekt som är svårast att rå på, nämligen maktaspekten. Vi vet att en stor del av de så kallade enkla jobben har försvunnit hos oss på grund av att robottekniken utvecklats och vi vet att klimatförändringar slår hårdast mot de fattiga i utvecklingsländerna. Stora grupper står alltså maktlösa inför de nya premisser som avgör deras tillgång till arbete och överlevnad. Att ojämlikheten ökar är ett faktum. Enligt Oxfam äger 80 personer lika mycket som halva jordens befolkning – tillsammans. 2016 ägde 1 % av jordens befolkning mer än de resterande 99 %…. Förövrigt är Sverige det OECD-land där inkomstklyftorna ökar snabbast – vilket är alarmerande – även om ökningen sker från en relativt låg ingångsnivå. Ojämlikhet står även i diametral motsats till ingångsvärdet för mänskliga rättigheter; principen om allas lika värde. Då ojämlikhet/maktlöshet har så många implikationer på människors beslutssfär så är också ojämlikhet/maktlöshet en av de droppar som urholkar samhällstilliten mest effektivt. Halten av samhällstillit är i sin tur direkt länkad till vår förmåga att upprätthålla vår demokrati och våra demokratiska värden. Goda nyheter är att vi i Sverige ligger i topp, på fjärde plats efter Danmark, Norge & Finland, när det kommer till samhällstillit enligt OECD.

Så även om ojämlikheten/maktlösheten ökar i Sverige så har vi fortfarande en relativt hög samhällstillit – en juvel väl värd att vårda! Vi har dock en svår nöt att knäcka – hönan & ägget – vi behöver en stabil samhällstillit för att kunna engagera alla i införlivandet av Agenda 2030 – samtidigt som vi behöver införliva Agenda 2030 för att behålla/förbättra vår samhällstillit. Här finns alltså plats för kreativitet, nytänk och visioner!

Under den praktiska delen av seminariet arbetade deltagarna 2 & 2 och länkade tillsammans sina respektive verksamheter till relevant/a hållbarhetsmål. Tanken var att etablera och synliggöra att hållbarhetsmålen, precis som titeln på seminariet implicerar, ska ses som en arena för social innovation och affärsutveckling. Upplägget kommer att upprepas och breddas i höst då vi kommer att bjuda in till en fördjupningsworkshop där vi på Social innovation Skåne är med och faciliterar processerna.

Några citat från workshopen som speglar tankar, behov och utvecklingsområden:

 

Workshopen `Globala hållbarhetsmålen som arena för social innovation och affärsutveckling´ genomfördes av Kristina Persson, grundare av tankesmedjan `Global utmaning´ och f.d. Framtidsminister samt Petra Flaum, Hållbarhetsstrateg på Centrum för Publikt Entreprenörskap/Social innovation Skåne och Baseline Consulting samt författare till boken `Ansvar´ – en kritisk granskning av PGU.



Kooperativ tryggar jobb
Publicerat den 29 juni, 2017

Personalkooperativ säkrar jobben och skapar lokal service lokalt, egenföretagare som samarbetar har en mindre utsatt situation och de kooperativa sociala företagen sänker trösklarna för de som har det allra svårast på arbetsmarknaden. Arbete och gemenskap är bästa medicinen mot polarisering. Detta uppmärksammas över hela världen då på lördag då Internationella kooperativa dagen, infaller.

Allt otryggare anställningar, fler som länge varit utanför arbetsmarknaden och ökande inkomstklyftor ökar polariseringen i samhället,  mellan stad och land, mellan de som kan välja och vraka på jobb och de som nästan räknats ut. Vi ser också ett växande prekariat av egenföretagare.

Digitaliseringen – är inte dålig i sig – men vinstmaximerande plattformsföretag gör allt fler till en sorts egenföretagare med den skillnaden att de får bära riskerna utan möjlighet till del i vinst eller inflytande. Detta kallas ibland ”uberisering”.

Kooperativ svarar mot alla dessa utmaningar.

Kooperativ kan säkra jobben

Medarbetar- (och ibland även kund- eller bygdeägda) verksamheter kan säkra arbetstillfällen och service lokalt. Detta är inte ovanligt inom till exempel tillverkningsindustri i Sydeuropa. I Sverige har vi bland annat äldreboendet Brännagården, utanför Östersund, där hela byn, inklusive de anställda är ägare. Medarbetarägda Horredsmattan i Horred är ett annat framgångsrikt och hållbart exempel.

I Sverige kommer många företagare att pensioneras de närmaste åren. Kanske är medarbetarna de mest lämpade att ta över verksamheten?

Egenföretagare blir starkare tillsammans

Egenföretagare som går samman i kooperativ och poolar resurser och delar på risker har blivit en allt vanligare företeelse. Samarbetet ger också möjlighet att arbeta strategiskt med gemensam kompetensutveckling och möjlighet att ta större affärer tillsammans. Det blir en sorts bemanningsföretag med skillnaden att vinst och inflytande går tillbaka till dem som arbetat ihop det.

Kooperativ för de mest sårbara

Sverige har idag en låg arbetslöshet. Men de som varit länge utan arbete har blivit fler och när de trots goda tider inte får arbete är det tydligt att det behövs andra sätt att inkludera också de av oss som hamnat utanför.

Arbetsintegrerande sociala företag är oftast kooperativ. Deras syfte är att genom näringsverksamhet skapa arbete för dem som haft svårigheter att få jobb. De är bra på att stötta människor på väg till jobb om det så är ohälsa, språksvårigheter eller en funktionsvariation som hindrat. Dessa sociala företag använder sina affärer till att hjälpa sig själva och andra – vinsten återinvesteras i verksamheten – och de erbjuder också möjlighet till inflytande för sina anställda.

Kooperativ bästa medicinen mot polarisering

I en tid med ökad polarisering är en inkluderande arbetsmarknad den bästa medicinen. Inte minst kommer fler vägar till arbetsmarknaden att behövas för att nyanlända ska få möjlighet att bidra till tillväxt och utveckling. Den första juli finns därför många goda anledningar att uppmärksamma hur kooperativ bidrar till en inkluderande arbetsmarknad – i Sverige och resten av världen.
Coompanion är företagsrådgivaren för lokal utveckling och kooperativt företagande. Vi finns på 25 platser i hela landet – ett Coompanion i varje län – alltid regionalt ägda och styrda.

Läs mer på:

www.coompanion.se

http://www.un.org/en/events/cooperativesday

http://www.copac.coop



VAD ÄR DET SOM ÄR SÅ BRA MED SAMVERKAN?
Publicerat den 28 juni, 2017

Det finns stor potential att samverka tycker många. Genom samarbete kan en verksamhet skapa större värde än vad denne kan skapa på egen hand. Hur kan det se ut rent praktiskt?

Denna text är ett sammandrag från ett seminarium från Social Innovation Skånes lärkonferens i mars 2017 som handlade om nyttan med tvärsektoriella partnerskap. Seminariet leddes av Olof Eriksson, VD på Coompanion Skåne och Joakim Grina, företagsutvecklare på Coompanion Skåne.

LÄRKONFERENS 2017: Det är lätt att prata om samverkan. Ibland handlar det om samverkan för samverkans skull och då blir det sällan särskilt bra inleder Olof från Coompanion Skåne. Coompanion jobbar med att hjälpa till vid start och utveckling av kooperativa verksamheter och kooperativ företagssamverkan.

– Kooperationen har historiskt sätt hjälpt till där människor vill göra någonting tillsammans, att lösa gemensamma problem. Min tro på att få samverkan att fungera är att alla ser nyttan i att samverka. Ingen orkar lägga kraft, tid och pengar på att göra något tillsammans om man inte ser att man får ut något av det. Då är det viktigt att alla inblandade parter är ärliga med vad som är viktigt och utifrån dessa förutsättningar hitta det gemensamma. Det kan finnas olika drivkrafter men man kan ändå samverka väldigt väl om grundarbetet gjorts.

Joakim jobbar med något som kallas ”Noden” i Lund. Inom projektet Social Innovation Skåne arbetar man bland annat i dessa olika noder. En nod är ett område där man fokuserar extra mycket på att koppla ihop aktiviteter och processer för att hitta nya vägar att samverka kring sociala innovationer.

– Vi arbetar utifrån de behov som finns och fokuserar på att ge stöd till samhällsentreprenörer och att koppla ihop forskare på Lunds universitet med Mötesplats Social Innovations nationella nätverk.

– Just nu förbereder vi en process för att få till ett public social private partnership (PSPP) kring INitiativet Lund som är ett ESF-projekt för att starta ett arbetsintegrerande social företag i Lund. PSPP är ett partnerskap mellan aktörer från offentlig sektor, ideell sektor, privat sektor och akademin. I detta arbete blir det intressant att titta på hur synen på nyttan är för dessa olika aktörer så vi kan lära oss hur vi ska jobba i framtiden.

Projektet INitiativet Lund arbetar i dagsläget tillsammans med Lunds kommunala fastighetsbolag, ABF Mittskåne, Coompanion Skåne (projektägare), Arbetsförmedlingen/socialförvaltningen, Lunds tekniska högskola. Det som intresserar de inblandade är varför exempelvis offentliga och privata bolag är intresserade av att samverka kring den här typen av frågor och vilken nytta dessa aktörer ser.

Sonja Lastre Jobbar med CSR-frågor på Lunds fastighets AB (LKF) och är inbjuden som gäst till seminariet. Joakim undrar vilken roll hon har och vad hon gör annorlunda än andra i samma roll på andra fastighetsbolag?

– Jag har alltid jobbat med sociala frågor och tycker att social rättvisa är nödvändigt om vi ska få ett samhälle som jag vill vara en del av och hur kan jag bidra till detta. Den viktigaste rollen som människor i ledande funktion har är att dela på makten, att dela på möjligheten att fatta beslut och att bara vara en del i ett beslut. När du känner dig delaktig så är du inkluderad och vi vill ha ett samhälle som inkluderar. Sedan ett år har jag möjligheten att jobba över hela LKF med social hållbarhet vilket är min huvudsakliga uppgift.

– Ett bra sätt att jobba på är att involvera barn och ungdomar. Det gör att vi vinner föräldrarnas hjärtan också och det gör att vi når hela bostadsområden. Så jag fokuserar på att jobba med barn och ungdomar i olika projekt.

Det finns många bostadsområden i Sverige som präglas av hopplöshet, där människor känner sig utanför. Hur tror du att dessa problem kan lösas?

– Effekterna av den situationen är ofta att barnen hittar på dumheter och väljer en väg som inte leder till ett bättre liv. Att bränna bilar till exempel är ett rop på hjälp. Jag kan förstå känslorna bakom men jag kan inte acceptera handlingarna. Nyckeln är att bygga upp självkänsla. Att barnen får bra betyg i skolan och en meningsfull fritid. Lika viktigt är skapandet av en känsla av trygghet och en ökad folkhälsa i allmänhet. För att kunna förändra måste vi ge människor makten att kunna förändra och då måste vi bygga upp kanaler som möjliggör detta. För att få till detta måste många aktörer samverka.

 

Tankespån ur diskussionerna.
  • Börja jobba tillsammans med aktörer som kompletterar er själva. LKF arbetar tillsammans med Tamam, en förening som arbetar med barn, unga och unga vuxna för mångfald, anti-rasism och ungas samhällsengagemang.
  • Dom erbjuder exempelvis läxhjälp, sommaraktiviteter till bostadsområden i Lund.
  • Många företag jobbar med CSR för att driva sina verksamheter framåt, det är ett måste och det finns pengar.
  • Var proaktiv och leta efter möjligheter hela tiden. När ett visst behov uppstår så är vägen till en lösning inte lika lång. Du behöver inte börja från början.
  • Att inte bara svenskar ska jobba med att rusta upp områdena utan en del av arbetskraften ska komma från det aktuella området.
  • En del av sommarjobben ska gå till ungdomar i områdena
  • Att förbättra utemiljöerna tillsammans med boende i ett område är en viktig faktor som är lätt att underskatta.
  • Långsiktighet är det som funkar. En långvarig och konsekvent kontakt bygger tillit. Kan dock vara problematiskt med treåriga projekt och fyråriga mandatperioder.
  • Viktigt att låta olika kompetenser verka. Låt exempelvis de som är duktiga på att bygga relationer med boende göra det och låt dom som är bra på att knyta ihop aktörer göra detta och de som är bra på att kommunicera effekter göra detta osv.

 

Fadi Barakat är CSR-ansvarig och konsultchef på Manpower och deltog också på seminariet. Hur kom det sig att du började jobba med CSR-frågor på Manpower?

– Jag hade själv svårt att komma in på arbetsmarknaden. Jag gick på en av Sveriges sämsta skolor och såg till att komma in på en av Sveriges bästa skolor. Jag valde att göra lumpen för jag tänkte att det skulle öka mina chanser att få jobb. Jag studerade och tog en kandidatexamen i biomedicin, sökte jobb men kom inte på en enda intervju och förstod inte varför. Kanske var det något fel på mig och studerade vidare och tog en masterexamen i biomedicin, sökte jobb och kom ändå inte in på en enda intervju.

– Jag var fortfarande ganska naiv och trodde att det var fel på mig. Då tänkte jag att kanske vill dom ha en ledare så jag tog även en masterexamen i ledarskap och organisation, sökte jobb och kom inte på en enda intervju. Jag minns att en rekryterare frågade om jag hade funderat på att byta namn. Då gick det upp för mig att det inte var fel på mig utan att det var fel på ett system.

Hur påverkade dessa erfarenheter dig?

– Med denna insikt fick jag makt att kunna påverka. Alla har makt att påverka, du måste bara identifiera hur mycket du kan påverka. Genom att ifrågasätta kan vi också påverka och lite makt kan få en stor effekt. När jag blev konsultchef fick jag makten att välja vem som skulle anställas. I början hade vi på Manpower en situation där vi hade problem att hitta människor att rekrytera och då började jag fundera på var vi letade någonstans. När jag tittade närmre på hur våra rekryterare jobbade såg jag ett mönster i att man kanske gillar personer som liknar en själv, att det är svårt att relatera till människor med en annan bakgrund än sin egen. Själv hade jag en styrka i att jag hade en bakgrund från flera världar så jag började rekrytera personer från Rosengård. Jag fick tag i fantastiska personer och det funkade väldigt bra.

Vad tyckte din arbetsgivare om allt det här?

– Jag hade börjat tänka på hur vi kunde marknadsföra och kommunicera det vi gjorde. Jag mötte Manpowers ledning och förklarade vilket fantastiskt jobb vi gör och ur väl det stämmer överens med vår slogan ”do well by doing good” och hur vårt arbete på det här området var ett lysande exempel på detta. Här kom jag in i min roll som CSR-ansvarig och det var en position som jag till stor del tog själv, det var inget som var givet till en början. Att vara CSR-ansvarig i en stor organisation var en stor utmaning som jag tog på mig. Men jag hade stöd i företagets bakgrund och de policydokument som finns och kunde ta orden till handling. Idag jobbar jag med dom här frågorna genom att prata om dom internt och externt samt genom att jobba i olika projekt.

Kan du ge ett exempel på ett projekt ni jobbat tillsammans med?

– Vi har jobbat med Uppsök Malmö som syftar till att ”söka upp” människor som inte har de nätverk och kontakter som krävs för att hitta ett arbete. Det där var vi tvungna att lösa så vi började att bokstavligen knacka dörr och informera om jobbsatsningen. Men det visade sig vara ganska ineffektivt för det tar lång tid, inte alla vill prata och vi mötte också en del missnöje med att vi knackade på. Vi började då tänka på hur vi skulle kunna nå ut med den här informationen på ett bättre sätt. Vi fick idén att vi kunde lägga ett jobberbjudande på hyresavierna som kommer till hushållen varje månad. Då når vi 15 000 människor istället för 200. Så det gjorde vi och vi började få in bra kandidater med bra kompetens inom flera branscher med olika typer av nivåer. Vi kunde börja anställa dom här människorna och vi upplevde det som väldigt lätt att göra det och undrade varför ingen kommit på det här tidigare. Vi löste problematiken kring att nå ut till de som verkligen behövde nås. Framtida arbete ligger i att börja samarbeta med fler fastighetsägare.

Vad vinner ni på att lägga resurser på den här typen av initiativ?

– Hade inte Manpower tjänat pengar på det här så hade jag aldrig fått göra dom här sakerna och att kunna prata om det inför andra. Vi måste leverera bra siffror till kvartalsrapporterna och hade vi inte gjort det hade vi varit tvungna att sluta jobba på det här sättet. Jag måste visa bolaget att det finns ett ekonomiskt värde i detta. Vi har haft en utmaning i att hitta människor med rätt kompetens och den här utmaningen växer för varje år eftersom vi ser en brist på vissa kompetenser. Vi har sett att kompetenserna faktiskt finns därute och det är bara så att vi måste hitta dom, att hjälpa människor att hitta oss. På det sättet kan jag motivera det arbete vi gör, det leder till fler affärer och det bygger vårt varumärke. Det är också bra för fastighetsägarna när fler har jobb och kan betala hyran och även att fler mår bättre vilket kan leda till mindre skadegörelse o.dyl. Blir många positiva effekter.

– Vi har också lyckats knyta stora avtal med kunder som en direkt effekt av det arbete vi gjort på det här området. Den som ger får också tillbaka är en bra princip som funkat bra i vår verksamhet. Om du som företag ska jobba med social hållbarhet måste du integrera det i den dagliga verksamheten. I vårt fall jobbar vi med att anställa människor, vi gör det bara på ett lite annorlunda sätt och det sättet är hur vi jobbar varje dag.

 

Tankespån ur diskussionerna.
  • Det är många städer i Sverige som kommer till Malmö och studerar alla innovativa sociala lösningar som löser många av de utmaningar vi har och det är bara att kopiera. Förutsättningarna i de flesta städer ser liknande ut och då kan vi också dela erfarenheter och hjälpa varandra. Det behöver inte vara komplicerat och det ska det inte vara om något ska bli gjort.
  • Företag idag måste bredda sin kompetens för de som inte är med på det här kommer att få betala ett högt pris så småningom. Finns inte internationell mångfald på en arbetsplats i en allt mer internationell värld så kommer de inte kunna dra till sig den bästa arbetskraften. Det handlar inte om välgörenhet, det är en nödvändighet för att ett företag ska överleva och då har fler ett ansvar för detta.
  • Det är lönsamt att vara bra på den här typen av arbete annars hade inte företag som Manpower eller andra företag kunnat jobba med de här frågorna. Problemet för näringslivet i det här sammanhanget är att man tjänar pengar på det vilket oftast inte ses som någonting bra. Här kan samverkan mellan flera aktörer vara bra där varje aktör har något att bidra med.
  • Använd näringslivet! Företag är villiga att betala för att arbeta med att lösa problem som också kan gynna dem ekonomiskt.
  • Bort med ”whats in it for me” börja med att ge för du kommer att få tillbaka, det kan bara ta lite längre tid.


SOCIAL INNOVATION SKÅNE – LÄRDOMAR, UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER
Publicerat den 22 februari, 2017

siskonfst

Inom ramen för det Coompanion Skåneägda projektet Social Innovation Skåne arrangeras en nationell spridnings- och lärkonferens med det övergripande temat social innovation. Den 16-17 mars gör vi halvhalt i vårt treåriga projekt för att under två dagar tillsammans med er presentera, analysera, lära och framtidsspana kring utvecklingen av social innovation i våra projekt och i Sverige.

Vad har vi lärt oss? Vilka utmaningar har vi mött? Hur tar vi ut riktningen framåt? Hur kan vi samverka kring de här frågorna nationellt? Det är några av de frågor som vi vill diskutera med er som på olika sätt arbetar med liknande projekt och initiativ runt om i Sverige.

Social Innovation Skåne har som mål att etablera en stödstruktur för social innovation i Skåne. Det är ett projekt finansierat av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och drivs av fyra organisationer: Mötesplats Social Innovation, Coompanion Skåne, Nätverket för Idéburen sektor Skåne och Centrum för Publikt Entreprenörskap.

Var: Malmö högskola, Nordenskiöldsgatan 10 i Malmö
När: 16 mars kl 12 till 17 mars kl 13.30 (lunch till lunch). Vi bjuder på konferens och lunch, du står för resa och logi.

Här kan du hitta mer information och programmet för dagarna

OBS! ANMÄL DIG SENAST 7 MARS. BEGRÄNSAT ANTAL PLATSER!

ANMÄL DIG HÄR!



INNOVATIVA LÖSNINGAR KRING MAT
Publicerat den 21 februari, 2017

market1280

Min Farm, Bygdens saluhall, Rude Food, Karma och Allwin är några av de initiativ som växt fram i Sverige de senaste åren inom matbranschen. Gemensamt för dem alla är att samtliga vill lösa en samhällsutmaning på ett nytt och innovativt sätt – med fokus på mat.

Det har blivit allt svårare för svenska bönder att få marknadsmässiga priser för sina varor och allt fler kunder vill ha större kunskap om vilka varor de köper och vart det kommer ifrån. Min Farm har tagit sig an denna fråga och har under några år utvecklat en växande plattform som kopplar konsumenten direkt till bönderna genom en bekväm, smidig och trevlig digital tjänst. Här kan du beställa direkt från gården och få hemleverans, likväl som att göra besök till gården vid speciella inbjudna tillfällen, vilket kan vara trevligt för hela familjen.

Ett snarlikt, Vinnova-finansierat initiativ – Bygdens Saluhall, har tagit fram en digital prototyp där kunden kan förboka lokala varor på nätet och hämta upp dem vid ett gemensamt utlämningsställe. Detta ger lokala producenter möjlighet att sälja exempelvis honung, grönsaker, ägg och lättöl till kund utan mellanhänder. Än så länge har projektet verkat i den skånska byn Röstånga men väntas utöka till fler orter i Skåne, Söderhamn, Sorsele och Gotland.

Matsvinn
Allwin och Karma är två bolag som vill minska på landets växande matsvinn. Under flera år har Allwin levererat matsvinn från olika företag till kyrkor, härbärgen och andra verksamheter som delar ut mat till hemlösa och andra behövande. I somras etablerades ett samarbete mellan Allwin och Lidl i Stockholm.

Nyligen lanserade Karma en digital app som hjälper restauranger som exempelvis Vassa Eggen och Nybrogatan 38 i Stockholm att sälja överskottsmat till konsumenter, som därmed får kvalitativ mat till bra pris. Norrsken Foundation har investerat i Karma tillsammans med ett antal andra investerare och planer finns på att inom kort expandera till övriga Sverige genom Martin & Servera och Wayne’s Coffee samt vidare till Europa och därefter USA. Karma har fått flera utmärkelser på sista tiden och igår kammades dessutom hem priset som Framtidens Entreprenör 2016.

I Malmö tar Rude Food tillvara lokalt matsvinn genom olika samarbetspartner och erbjuder catering och andra pop-up events i regionen. Under förra årets Malmöfestivalen arrangerade de s.k. ”recyclad” frukost samt utsågs till en av 100 sociala innovationer.

 

Läs mer om sociala innovationer på Social Innovation Skånes webbplats

social-innovation-skane-logo



SOCIAL INNOVATION – DÅTID, NUTID OCH FRAMTID
Publicerat den 28 januari, 2017

Vad är en social innovation och hur har de sett ut genom tiderna? På Social Innovation Summit 2016 guidade Malmö högskolas Fredrik Björk oss igenom den sociala innovationens historia. Ett samtal hölls kring vad vi kan lära av det som varit i vårt arbete med att förstå social innovation, och hitta framtidens sociala innovationer.

Med social innovation menar vi ”innovativa tjänster, produkter, processer och metoder som strävar efter att möta samhällets utmaningar”. Det handlar om nya sätt att ta sig an och tackla några av de stora utmaningar som vårt samhälle står inför.

Sociala innovationer i sig är inget nytt; Förskolor, mödravård, brandkår är alla exempel på sociala innovationer som vi idag tar för givet men som en gång i tiden utmanade system och strukturer. Vår tids stora samhällsutmaningar kräver mer, fler och bättre sociala innovationer. Det kan handla om allt från stadsodling, till läxhjälp och flyktingmottagande – innovationer som ofta kräver smart samverkan över gränser och sektorer.

Hur har sociala innovationer uppstått genom tiderna och vad kan vi lära oss av historien för att främja nutida och framtida sociala innovationer?

Se seminariet nedan.

Vill du veta mer om social innovation kan du gå till Social Innovation Skånes hemsida. Ett projekt inom europeiska regionala utvecklingsfonden som ägs av Coompanion Skåne. Samverkansparter är Centrum för Publikt Entreprenörskap, Coompanion Skåne,  Mötesplats Social Innovation (Malmö Högskola) och Nätverket – Idéburen Sektor Skåne.

 



VAD SKA LÖSAS OCH VAD INNEBÄR DET?
Publicerat den 22 december, 2016

I slutet av november träffade vi Strukturfondspartnerskapet Skåne-Blekinge som jobbar med att bedöma projektansökningar i EU:s strukturfonder. Dom har varit med och beviljat Social Innovation Skånes projekt så det var riktigt kul att kunna ha en dialog kring projektet och vad vi lär oss efterhand. Här delar vi några tankegångar från dagen.

Man kan sammanfatta Social Innovation Skånes utgångspunkter så här:
  • Vi ser ökad delaktighet som en förutsättning för fler innovation som löser samhällsutmaningar.
  • Vi erbjuder praktiskt stöd till entreprenörer inom alla sektorer, som vill utveckla nya lösningar på samhällsutmaningar.
  • Vi ser idéburen sektor som en katalysator för social innovation.
  • Vi hjälper andra möjliggörare att identifiera och utveckla tidigt stöd till sociala innovationer.
  • Vi samlar praktisk kunskap om förbättringsområden för social innovation på gräsrotsnivå och utövar påverkan på systemnivå.
  • Vi skapar frirum för nytänk och samskapande.
Hur ska vi kunna lösa det som måste lösas?

Vi diskuterade utmaningar Skåne står inför, t.ex. Ungas arbetslöshet, fysisk och psykisk ohälsa, utanförskap, bostadsbrist och barnfattigdom. Vem har lösningarna på dessa? Förmodligen inte en ensam aktör eller myndighet. Vi behöver vara många som är med och tar fram lösningar tillsammans. Utmaningarna är också sådana att de inte har några enkla lösningar och det är svårt att se orsak och verkan. Att få en mångfald av aktörer att ta sig an problemlösning på det här sättet måste ses ur en långsiktig horisont och ställer höga krav på hur vi kommunicerar nyttan med att samskapa.

Ett par exempel

Att bygga nya sätt att långsiktigt arbeta samhällsförbättrande är Social Innovation. En av sakerna vi pratade om angående detta var vårt arbete kring arbetsintegrerande sociala företag (ASF) och rollen dom spelar i att skapa lokala lösningar och möjligheter för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Här jobbar vi med en kunskapsturné i Skånes 33 kommuner där vi ska stödja kommunerna i arbetet med att etablera fler ASF:er. Det handlar t.ex. om att göra etableringsanalyser för att se vilka förutsättningar det finns lokalt för att ASF:er ska kunna bildas. Det handlar också om att kommunerna får mer kunskap och andra resurser för att kunna ge råd och stöd till dessa initiativ själva genom egna nätverk av lokala aktörer.

En annan diskussion handlade om lokal utveckling och hur viktigt det är att behålla viktiga samhällsfunktioner på landsbygden som, förskolor, äldrevård och lokala butiker eller att hitta andra sätt att öka attraktionskraften. Ofta går många i ett samhälle ihop och äger och driver initiativ som har en samhällsförbättrande funktion på olika sätt. Vi kan hjälpa initiativtagare att leda dessa processer, anordna träffar och bygga nätverk kring social mobilisering så att vi underlättar för initiativtagare att kunna få förtroende från invånarna att börja bygga nya lösningar ur befintliga resurser.

All förändring börjar med oss själva

Samverkansprojekt som Social Innovation Skåne är innebär också en intern resa för alla inblandade parter. Vi måste förhålla oss till varandra, bygga och förändra en kultur hos oss själva i en ny struktur samtidigt som vi går framåt. Det innebär nya förhållningssätt och arbetssätt, medskapande och att lära sig att använda gemensamma resurser på bästa sätt. För att kunna göra det måste vi bygga tillit, respekt och kunskap tillsammans.

Vill du veta mer om social innovation kan du gå till Social Innovation Skånes hemsida. Ett projekt inom europeiska regionala utvecklingsfonden som ägs av Coompanion Skåne. Samverkansparter är Centrum för Publikt Entreprenörskap, Coompanion Skåne,  Mötesplats Social Innovation (Malmö Högskola) och Nätverket – Idéburen Sektor Skåne.



Nya medarbetare
Publicerat den 2 september, 2016

Coompanion Skåne stärker teamet med två personer för att bättre möta Skånes samhällsutmaningar.

Junaidah Minnhagen – bakgrund inom kommunikation och folkbildningen och senast projektledare på Mötesplats Maggan. Junaidah kommer jobba som projektledare på Initiativet Lund, ett ESF-projekt med fokus på arbetsintegrerande socialt företagande.
Rebecka Hinn – bakgrund inom kommunikation och projektledning och senast projektledare i ett arvsfondsprojekt som utvecklat ett arbetsintegrerat socialt företag med caféverksamhet och stadsodling. Rebecka ska fokusera på att stärka arbetsintegrerade sociala företag, framförallt inom projektet Social Innovation Skåne.

Varmt välkomna!



Social Innovation Summit
Publicerat den 24 augusti, 2016

 

WPheader

Social Innovation Summit samlar entreprenörer, förändringsagenter, innovatörer, beslutsfattare, investerare och finansiärer för att tillsammans utforska, forma och främja social innovation. #sisummit16

 

Anmäl dig du också till Social Innovation Summit – där samhällsutmaningar driver innovation.

 

Vad är Social Innovation Summit?

Vilka ska tala?

Vilka har anmält sig?

Anmäl dig här!