HUR KAN VI NYTTJA RESURSER PÅ LANDSBYGDEN BÄTTRE?

VAD KAN TOMMA LOKALER PÅ LANDSBYGDEN NYTTJAS TILL?

KOLLOM är ett knappt ettårigt projekt som syftar till att lyfta nya innovativa odlingssätt och samtidigt ta tillvara på tomma lokaler på landsbygden. Korta livsmedelskedjor lokala marknader, står projektnamnet för. I januari sammanfördes landsbygdsföretagare, forskare och utvecklare av system för inomhusodling, och därefter har det startats pilotprojekt.

Social Innovation Skåne, ett regionalfondsprojekt som ägs av Coompanion Skåne i samverkan med flera andra organisationer, besökte ett seminarium i Sjöbo den 15 augusti för att se hur vi tillsammans kan tänka vidare kring området. Vi fick ta del av tre olika projekt med potential att skalas upp. Två handlar om att nyttja tomma lokaler för odling av bladgrönsaker/kryddväxter med olika nya tekniker, och ett vill föra in larver som proteinkälla i t ex fiskfoder.
En stor vinst, förutom nyttjandet av de tomma lokalerna, är att de här idéerna och verksamheterna kan generera nya arbetstillfällen när traditionella lantbruk läggs ner, dvs mer liv för landsbygden. Vem vet vad mer det skulle kunna ge för möjligheter?

Dessutom har dessa verksamheter ett verkligt imponerande kretsloppstänkande för hur alla resurser kan användas smart. Något för andra att låta sig inspireras av! Projektledare Thomas Bardenstam (stående till vänster på bilden) inledde och modererade dagen. Helena Kurki från Innovationscenter för Landsbygden/Sjöbo kommun hälsade välkomna och berättade om deras verksamhet som vill ta vara på och ge luft åt de innovationer som uppstår på och runt landsbygden.

AEROPONIK – SPRAYAD/LUFTBUREN NÄRINGSLÖSNING
Henrik Hedlund, VD på Alovivum, har forskat kring hur man kan använda mindre resurser för att få samma eller bättre skördar när man odlar. Han har studerat vilka förhållanden som är de mest optimala ifråga om näringsämnen, temperatur, belysning m m. Genom att hitta det rätta för varje sort kan man förutsäga vilken dag det är dags att skörda, och tiden kortas betydligt jämfört med traditionell odling i kruka med jord. I ett lab på Ideon i Lund testar de fram det optimala för just den teknik man vill kunna använda i tomma byggnader.
I ett pilotprojekt odlas på detta vis kryddgrönt i gamla stallet hos Olof Kjellberg på Bokdungen. Fröna groddas och den lilla plantan flyttas över i små skumgummipuckar som läggs i nätkorgar som hänger i locket till en låda. Genom en pump inne i lådan skapas en dimma som ger plantorna den avvägda mängden näringslösning.
Precis som hos aquaponik-projektet nedan används LED-lampor vilket ger en belysning som tar bort säsongsberoendet.
Ystads Allehanda från seminariet: http://www.ystadsallehanda.se/sjobo/nya-odlingar-inger-hopp

AQUAPONIK – NÄRING FRÅN VATTNET
Hos Per Håkansson och Boel Brynell på Prästlönebostället i Andrarum odlas kryddgrönt i stallet som står tomt sedan djuren flyttade ut. Här får växterna näring från Tilapiafiskarnas avföring och tanken är att så småningom kunna sälja både fisk och kryddgrönt. Än så länge är det för krångligt med livsmedelsreglerna som omger hanteringen av fisken, så det får stå tillbaka ett tag. Tilapiafiskarna kommer från Ekofisk i Landskrona – ett innovativt projekt inom Boliden Bergsöe där man tar vara på spillvatten och -värme från industrin till att odla fisk ”på land”.
Företaget Neco (de tre stående till höger på bilden nedan) är företaget som har lösningen för själva odlingen. Vattnet från fiskarna leds genom ett biofilter och får sippra ner genom den vertikala kanalen där växterna fästs upp. Materialet är gjort av återvunna PET-flaskor och släpper igenom vattnet i en lagom takt för att ge fukt och näring åt växterna. Inte heller här finns någon jord i närheten. Vattnet renas i processen och kan sedan återanvändas.
Än så länge bedrivs projektet i en mindre skala för att testa metoden i skarpt läge. Neco har för projektet använt utrustning de hade sen tidigare och skulle behöva ny finansiering för att öka volymen ytterligare. En investering eller projektmedel behövs – en verklighet många innovationer känner igen.
Läs mer om dem här i Skånska Dagbladets artikel ”Fiskar och led-lampor får kryddor att växa på höjden”:

SPILLFRUKT –> LARVER –> DJURFODER
Att odla utan jord i stall är kanske inte något vi möter till vardags, men dagens mest ovana tanke står ändå nästa projekt för. De vill använda larver som proteinkälla. Ännu gäller det inte oss människor, som tur är, och att utfordra fiskar med larver känns inte fullt så främmande.
Erik Stenberg och Fredrik Holmgren odlar fluglarver för att kunna framställa en produkt för just fiskfoder. De har ett imponerande starkt kretsloppstänkande. Grundidén handlar om att man vill ersätta det fiskmjöl som används i djurfoder idag eftersom det inte är en önskvärt hållbar produkt. Risk för utfiskning i världens hav är ett problem.
De tar hand om spillfrukt från en juicetillverkare och hanterar den så att den kan bli mat åt flugorna, eller framförallt larverna. Det går åt stora mängder av spillmaterialet och man kan tänka att det kanske skulle göra bättre nytta som biogas. Men det är av en typ som man inte vill ha för mycket av där, så där finns en vinning för båda parter. Resterna från processerna kring larverna däremot går till biogas eller blir gödsel.
De har en tanke om att ta hand om avfall från ölproduktion, men det kräver att ölproducenterna klassar om sitt avfall till foder så att det kan användas till larverna.
5 % av larverna tillåts bli fullvuxna svarta vapenflugor för att ge nya larver, men resten ”skördas”. De fryses ned och torkas för att sedan processas och ge protein, fett och gödsel. Detta kan i sin tur processas för att bli djurfoder. Våra smittskyddsregler i Sverige begränsar användningsområdet, men ger en öppning för katt och hund (dvs djur som vi inte äter). När det gäller fisk är inte smittan man är rädd för överförbar.

OMVÄRLDSANALYS
Eva Marie Rellman från LRF Skåne pratade bl a utifrån de omvärldsanalyser de gör årligen. Hon menade att vi inte fullt ut förstår att våra matvaror är en ändlig resurs, när vi bara ser välfyllda matbutiker. Hon pratade om att hållbarhet ändå blir alltmer efterfrågat just från konsumenternas håll. Vi har en marknad i förändring och det blir alltmer utbrett att man vill ha ett ansikte på producenten, allt fler vill handla närproducerat och småskaligt snarare än från storskalig och anonym industri. Vårt ökade välstånd förändrar våra konsumtionsvanor – det som förut handlade om behov och funktion handlar nu snarare om emotion. Vilket vatten du köper handlar om vilken flaska som ger dig rätt känsla, eller vilket märke du köper på salt om vilken livsstil du vill ha snarare än att du ska salta maten…
Något som hon också tog upp var digitaliseringen och delningsekonomin som förändrar våra beteenden. Omvärldsanalys från LRF på just det temat finns att ladda ner här: (pdf)

DISKUSSION
Förmiddagen avslutades med intressanta diskussioner som engagerade hela rummet med en spännande mix av deltagare från involverade företag, kommunen, Region Skåne, Innovationscenter för landsbygden, LRF, vi från Social Innovation Skåne, Länsstyrelsen m fl. Projektet har inte lång tid kvar, utan ska vara slutfört siste oktober. Till dess behöver en del frågor hitta rätt mottagare. Teman som utkristalliserades var finansiering, behovet av en story samt regelverk som motarbetar.
Projektet går in i en fas där man tittar närmare på tänkbara finansieringsvägar. Uppskalning av odlingsprojekten skulle t ex kunna ske genom någon form av leasingavtal eller investerare som vill satsa på en utveckling inom den här typen av verksamhet. Detta kommer man att undersöka.

Behovet av en story handlar om att kunna sälja in produkterna till marknad och investerare. En butik vill kunna presentera den lokala odlaren för kunderna, och beskriva vad som gör produkterna unika. Vissa delar kring de här projekten är gemensamma för dem, såsom hållbarhet och kretsloppstänkande, medan andra är unika. En intressant fråga som kom upp är den romantiserade bilden av den glade bonden med keps och grepe i ena handen. Så ser inte denna verklighet ut, varken generationsmässigt eller verksamhetsmässigt. Här har vi något betydligt mer modernt men också obekant för gemene man.
Samtliga projekt vid seminariet hade erfarenheter av att olika regelverk kan ställa upp hinder för innovationerna. Regelverk motverkar emellanåt varandra och gör det svårt att navigera för den enskilde utvecklaren/odlaren. Detta kommer projektet också att titta vidare på under hösten.
Sammantaget var det teman som kändes igen från många andra innovationssammanhang!

SÅ HUR KOMMER SOCIAL INNOVATION IN I BILDEN…
Tänk tanken om vad som skulle kunna bli verklighet genom dessa projekt! Arbetstillfällen. Fler människor som rör sig i bygden. Öppningar för nya verksamheter. Vad mer skulle det kunna bli? Hur skulle tomma lokaler kunna nyttjas på fler sätt?
Kom gärna med tankar och idéer till oss inom Social Innovation Skåne, så för vi dem vidare!

Maria Kullberg
Projektledare Social Innovation Skåne
0701-45 37 00
[email protected]