Aktuellt


Kooperativ tryggar jobb
Publicerat den 29 juni, 2017

Personalkooperativ säkrar jobben och skapar lokal service lokalt, egenföretagare som samarbetar har en mindre utsatt situation och de kooperativa sociala företagen sänker trösklarna för de som har det allra svårast på arbetsmarknaden. Arbete och gemenskap är bästa medicinen mot polarisering. Detta uppmärksammas över hela världen då på lördag då Internationella kooperativa dagen, infaller.

Allt otryggare anställningar, fler som länge varit utanför arbetsmarknaden och ökande inkomstklyftor ökar polariseringen i samhället,  mellan stad och land, mellan de som kan välja och vraka på jobb och de som nästan räknats ut. Vi ser också ett växande prekariat av egenföretagare.

Digitaliseringen – är inte dålig i sig – men vinstmaximerande plattformsföretag gör allt fler till en sorts egenföretagare med den skillnaden att de får bära riskerna utan möjlighet till del i vinst eller inflytande. Detta kallas ibland ”uberisering”.

Kooperativ svarar mot alla dessa utmaningar.

Kooperativ kan säkra jobben

Medarbetar- (och ibland även kund- eller bygdeägda) verksamheter kan säkra arbetstillfällen och service lokalt. Detta är inte ovanligt inom till exempel tillverkningsindustri i Sydeuropa. I Sverige har vi bland annat äldreboendet Brännagården, utanför Östersund, där hela byn, inklusive de anställda är ägare. Medarbetarägda Horredsmattan i Horred är ett annat framgångsrikt och hållbart exempel.

I Sverige kommer många företagare att pensioneras de närmaste åren. Kanske är medarbetarna de mest lämpade att ta över verksamheten?

Egenföretagare blir starkare tillsammans

Egenföretagare som går samman i kooperativ och poolar resurser och delar på risker har blivit en allt vanligare företeelse. Samarbetet ger också möjlighet att arbeta strategiskt med gemensam kompetensutveckling och möjlighet att ta större affärer tillsammans. Det blir en sorts bemanningsföretag med skillnaden att vinst och inflytande går tillbaka till dem som arbetat ihop det.

Kooperativ för de mest sårbara

Sverige har idag en låg arbetslöshet. Men de som varit länge utan arbete har blivit fler och när de trots goda tider inte får arbete är det tydligt att det behövs andra sätt att inkludera också de av oss som hamnat utanför.

Arbetsintegrerande sociala företag är oftast kooperativ. Deras syfte är att genom näringsverksamhet skapa arbete för dem som haft svårigheter att få jobb. De är bra på att stötta människor på väg till jobb om det så är ohälsa, språksvårigheter eller en funktionsvariation som hindrat. Dessa sociala företag använder sina affärer till att hjälpa sig själva och andra – vinsten återinvesteras i verksamheten – och de erbjuder också möjlighet till inflytande för sina anställda.

Kooperativ bästa medicinen mot polarisering

I en tid med ökad polarisering är en inkluderande arbetsmarknad den bästa medicinen. Inte minst kommer fler vägar till arbetsmarknaden att behövas för att nyanlända ska få möjlighet att bidra till tillväxt och utveckling. Den första juli finns därför många goda anledningar att uppmärksamma hur kooperativ bidrar till en inkluderande arbetsmarknad – i Sverige och resten av världen.
Coompanion är företagsrådgivaren för lokal utveckling och kooperativt företagande. Vi finns på 25 platser i hela landet – ett Coompanion i varje län – alltid regionalt ägda och styrda.

Läs mer på:

www.coompanion.se

http://www.un.org/en/events/cooperativesday

http://www.copac.coop



VAD ÄR DET SOM ÄR SÅ BRA MED SAMVERKAN?
Publicerat den 28 juni, 2017

Det finns stor potential att samverka tycker många. Genom samarbete kan en verksamhet skapa större värde än vad denne kan skapa på egen hand. Hur kan det se ut rent praktiskt?

Denna text är ett sammandrag från ett seminarium från Social Innovation Skånes lärkonferens i mars 2017 som handlade om nyttan med tvärsektoriella partnerskap. Seminariet leddes av Olof Eriksson, VD på Coompanion Skåne och Joakim Grina, företagsutvecklare på Coompanion Skåne.

LÄRKONFERENS 2017: Det är lätt att prata om samverkan. Ibland handlar det om samverkan för samverkans skull och då blir det sällan särskilt bra inleder Olof från Coompanion Skåne. Coompanion jobbar med att hjälpa till vid start och utveckling av kooperativa verksamheter och kooperativ företagssamverkan.

– Kooperationen har historiskt sätt hjälpt till där människor vill göra någonting tillsammans, att lösa gemensamma problem. Min tro på att få samverkan att fungera är att alla ser nyttan i att samverka. Ingen orkar lägga kraft, tid och pengar på att göra något tillsammans om man inte ser att man får ut något av det. Då är det viktigt att alla inblandade parter är ärliga med vad som är viktigt och utifrån dessa förutsättningar hitta det gemensamma. Det kan finnas olika drivkrafter men man kan ändå samverka väldigt väl om grundarbetet gjorts.

Joakim jobbar med något som kallas ”Noden” i Lund. Inom projektet Social Innovation Skåne arbetar man bland annat i dessa olika noder. En nod är ett område där man fokuserar extra mycket på att koppla ihop aktiviteter och processer för att hitta nya vägar att samverka kring sociala innovationer.

– Vi arbetar utifrån de behov som finns och fokuserar på att ge stöd till samhällsentreprenörer och att koppla ihop forskare på Lunds universitet med Mötesplats Social Innovations nationella nätverk.

– Just nu förbereder vi en process för att få till ett public social private partnership (PSPP) kring INitiativet Lund som är ett ESF-projekt för att starta ett arbetsintegrerande social företag i Lund. PSPP är ett partnerskap mellan aktörer från offentlig sektor, ideell sektor, privat sektor och akademin. I detta arbete blir det intressant att titta på hur synen på nyttan är för dessa olika aktörer så vi kan lära oss hur vi ska jobba i framtiden.

Projektet INitiativet Lund arbetar i dagsläget tillsammans med Lunds kommunala fastighetsbolag, ABF Mittskåne, Coompanion Skåne (projektägare), Arbetsförmedlingen/socialförvaltningen, Lunds tekniska högskola. Det som intresserar de inblandade är varför exempelvis offentliga och privata bolag är intresserade av att samverka kring den här typen av frågor och vilken nytta dessa aktörer ser.

Sonja Lastre Jobbar med CSR-frågor på Lunds fastighets AB (LKF) och är inbjuden som gäst till seminariet. Joakim undrar vilken roll hon har och vad hon gör annorlunda än andra i samma roll på andra fastighetsbolag?

– Jag har alltid jobbat med sociala frågor och tycker att social rättvisa är nödvändigt om vi ska få ett samhälle som jag vill vara en del av och hur kan jag bidra till detta. Den viktigaste rollen som människor i ledande funktion har är att dela på makten, att dela på möjligheten att fatta beslut och att bara vara en del i ett beslut. När du känner dig delaktig så är du inkluderad och vi vill ha ett samhälle som inkluderar. Sedan ett år har jag möjligheten att jobba över hela LKF med social hållbarhet vilket är min huvudsakliga uppgift.

– Ett bra sätt att jobba på är att involvera barn och ungdomar. Det gör att vi vinner föräldrarnas hjärtan också och det gör att vi når hela bostadsområden. Så jag fokuserar på att jobba med barn och ungdomar i olika projekt.

Det finns många bostadsområden i Sverige som präglas av hopplöshet, där människor känner sig utanför. Hur tror du att dessa problem kan lösas?

– Effekterna av den situationen är ofta att barnen hittar på dumheter och väljer en väg som inte leder till ett bättre liv. Att bränna bilar till exempel är ett rop på hjälp. Jag kan förstå känslorna bakom men jag kan inte acceptera handlingarna. Nyckeln är att bygga upp självkänsla. Att barnen får bra betyg i skolan och en meningsfull fritid. Lika viktigt är skapandet av en känsla av trygghet och en ökad folkhälsa i allmänhet. För att kunna förändra måste vi ge människor makten att kunna förändra och då måste vi bygga upp kanaler som möjliggör detta. För att få till detta måste många aktörer samverka.

 

Tankespån ur diskussionerna.
  • Börja jobba tillsammans med aktörer som kompletterar er själva. LKF arbetar tillsammans med Tamam, en förening som arbetar med barn, unga och unga vuxna för mångfald, anti-rasism och ungas samhällsengagemang.
  • Dom erbjuder exempelvis läxhjälp, sommaraktiviteter till bostadsområden i Lund.
  • Många företag jobbar med CSR för att driva sina verksamheter framåt, det är ett måste och det finns pengar.
  • Var proaktiv och leta efter möjligheter hela tiden. När ett visst behov uppstår så är vägen till en lösning inte lika lång. Du behöver inte börja från början.
  • Att inte bara svenskar ska jobba med att rusta upp områdena utan en del av arbetskraften ska komma från det aktuella området.
  • En del av sommarjobben ska gå till ungdomar i områdena
  • Att förbättra utemiljöerna tillsammans med boende i ett område är en viktig faktor som är lätt att underskatta.
  • Långsiktighet är det som funkar. En långvarig och konsekvent kontakt bygger tillit. Kan dock vara problematiskt med treåriga projekt och fyråriga mandatperioder.
  • Viktigt att låta olika kompetenser verka. Låt exempelvis de som är duktiga på att bygga relationer med boende göra det och låt dom som är bra på att knyta ihop aktörer göra detta och de som är bra på att kommunicera effekter göra detta osv.

 

Fadi Barakat är CSR-ansvarig och konsultchef på Manpower och deltog också på seminariet. Hur kom det sig att du började jobba med CSR-frågor på Manpower?

– Jag hade själv svårt att komma in på arbetsmarknaden. Jag gick på en av Sveriges sämsta skolor och såg till att komma in på en av Sveriges bästa skolor. Jag valde att göra lumpen för jag tänkte att det skulle öka mina chanser att få jobb. Jag studerade och tog en kandidatexamen i biomedicin, sökte jobb men kom inte på en enda intervju och förstod inte varför. Kanske var det något fel på mig och studerade vidare och tog en masterexamen i biomedicin, sökte jobb och kom ändå inte in på en enda intervju.

– Jag var fortfarande ganska naiv och trodde att det var fel på mig. Då tänkte jag att kanske vill dom ha en ledare så jag tog även en masterexamen i ledarskap och organisation, sökte jobb och kom inte på en enda intervju. Jag minns att en rekryterare frågade om jag hade funderat på att byta namn. Då gick det upp för mig att det inte var fel på mig utan att det var fel på ett system.

Hur påverkade dessa erfarenheter dig?

– Med denna insikt fick jag makt att kunna påverka. Alla har makt att påverka, du måste bara identifiera hur mycket du kan påverka. Genom att ifrågasätta kan vi också påverka och lite makt kan få en stor effekt. När jag blev konsultchef fick jag makten att välja vem som skulle anställas. I början hade vi på Manpower en situation där vi hade problem att hitta människor att rekrytera och då började jag fundera på var vi letade någonstans. När jag tittade närmre på hur våra rekryterare jobbade såg jag ett mönster i att man kanske gillar personer som liknar en själv, att det är svårt att relatera till människor med en annan bakgrund än sin egen. Själv hade jag en styrka i att jag hade en bakgrund från flera världar så jag började rekrytera personer från Rosengård. Jag fick tag i fantastiska personer och det funkade väldigt bra.

Vad tyckte din arbetsgivare om allt det här?

– Jag hade börjat tänka på hur vi kunde marknadsföra och kommunicera det vi gjorde. Jag mötte Manpowers ledning och förklarade vilket fantastiskt jobb vi gör och ur väl det stämmer överens med vår slogan ”do well by doing good” och hur vårt arbete på det här området var ett lysande exempel på detta. Här kom jag in i min roll som CSR-ansvarig och det var en position som jag till stor del tog själv, det var inget som var givet till en början. Att vara CSR-ansvarig i en stor organisation var en stor utmaning som jag tog på mig. Men jag hade stöd i företagets bakgrund och de policydokument som finns och kunde ta orden till handling. Idag jobbar jag med dom här frågorna genom att prata om dom internt och externt samt genom att jobba i olika projekt.

Kan du ge ett exempel på ett projekt ni jobbat tillsammans med?

– Vi har jobbat med Uppsök Malmö som syftar till att ”söka upp” människor som inte har de nätverk och kontakter som krävs för att hitta ett arbete. Det där var vi tvungna att lösa så vi började att bokstavligen knacka dörr och informera om jobbsatsningen. Men det visade sig vara ganska ineffektivt för det tar lång tid, inte alla vill prata och vi mötte också en del missnöje med att vi knackade på. Vi började då tänka på hur vi skulle kunna nå ut med den här informationen på ett bättre sätt. Vi fick idén att vi kunde lägga ett jobberbjudande på hyresavierna som kommer till hushållen varje månad. Då når vi 15 000 människor istället för 200. Så det gjorde vi och vi började få in bra kandidater med bra kompetens inom flera branscher med olika typer av nivåer. Vi kunde börja anställa dom här människorna och vi upplevde det som väldigt lätt att göra det och undrade varför ingen kommit på det här tidigare. Vi löste problematiken kring att nå ut till de som verkligen behövde nås. Framtida arbete ligger i att börja samarbeta med fler fastighetsägare.

Vad vinner ni på att lägga resurser på den här typen av initiativ?

– Hade inte Manpower tjänat pengar på det här så hade jag aldrig fått göra dom här sakerna och att kunna prata om det inför andra. Vi måste leverera bra siffror till kvartalsrapporterna och hade vi inte gjort det hade vi varit tvungna att sluta jobba på det här sättet. Jag måste visa bolaget att det finns ett ekonomiskt värde i detta. Vi har haft en utmaning i att hitta människor med rätt kompetens och den här utmaningen växer för varje år eftersom vi ser en brist på vissa kompetenser. Vi har sett att kompetenserna faktiskt finns därute och det är bara så att vi måste hitta dom, att hjälpa människor att hitta oss. På det sättet kan jag motivera det arbete vi gör, det leder till fler affärer och det bygger vårt varumärke. Det är också bra för fastighetsägarna när fler har jobb och kan betala hyran och även att fler mår bättre vilket kan leda till mindre skadegörelse o.dyl. Blir många positiva effekter.

– Vi har också lyckats knyta stora avtal med kunder som en direkt effekt av det arbete vi gjort på det här området. Den som ger får också tillbaka är en bra princip som funkat bra i vår verksamhet. Om du som företag ska jobba med social hållbarhet måste du integrera det i den dagliga verksamheten. I vårt fall jobbar vi med att anställa människor, vi gör det bara på ett lite annorlunda sätt och det sättet är hur vi jobbar varje dag.

 

Tankespån ur diskussionerna.
  • Det är många städer i Sverige som kommer till Malmö och studerar alla innovativa sociala lösningar som löser många av de utmaningar vi har och det är bara att kopiera. Förutsättningarna i de flesta städer ser liknande ut och då kan vi också dela erfarenheter och hjälpa varandra. Det behöver inte vara komplicerat och det ska det inte vara om något ska bli gjort.
  • Företag idag måste bredda sin kompetens för de som inte är med på det här kommer att få betala ett högt pris så småningom. Finns inte internationell mångfald på en arbetsplats i en allt mer internationell värld så kommer de inte kunna dra till sig den bästa arbetskraften. Det handlar inte om välgörenhet, det är en nödvändighet för att ett företag ska överleva och då har fler ett ansvar för detta.
  • Det är lönsamt att vara bra på den här typen av arbete annars hade inte företag som Manpower eller andra företag kunnat jobba med de här frågorna. Problemet för näringslivet i det här sammanhanget är att man tjänar pengar på det vilket oftast inte ses som någonting bra. Här kan samverkan mellan flera aktörer vara bra där varje aktör har något att bidra med.
  • Använd näringslivet! Företag är villiga att betala för att arbeta med att lösa problem som också kan gynna dem ekonomiskt.
  • Bort med ”whats in it for me” börja med att ge för du kommer att få tillbaka, det kan bara ta lite längre tid.


Är du vår nya medarbetare?
Publicerat den 9 juni, 2017

 

Vi söker nu en verksamhetsstrateg som skall ansvara för strategisk utveckling i Coompanion Skånes verksamhet, samordna och praktiskt utveckla organisationens olika verksamheter/projekt och leda samverkansprocesser.

Presentation Coompanion

Coompanion är företagsrådgivaren för alla som vill starta kooperativa företag. Vi finns på 25 platser i landet. Vi erbjuder personlig rådgivning. Coompanion breddar entreprenörskapet och ger er som vill förverkliga företagsidéer tillsammans skräddarsydd information, företagsrådgivning och utbildning – från idé till framgångsrikt företagande.

Coompanion Skåne arbetar för att främja lokal utveckling i både stadsmiljö och på landsbygden. Vi driver och medverkar i tvärsektoriella samverkansprocesser som syftar till att möta aktuella samhällsutmaningar genom satsningar på bl.a. social innovation, socialt företagande och företagande för nyanlända. Vi är 9 medarbetare, har kontor i Malmö och arbetar över hela Skåne.

 

Arbetsuppgifter

I din roll som ansvarig för den strategiska utvecklingen kommer du att driva och genomföra verksamhetsutveckling i Coompanion Skåne i nära samarbete med övriga medarbetare. I arbetet ingår att delta i målstyrningen och uppföljningen av Coompanions verksamheter och projekt. Du kommer att leda och utveckla processerna kring organisationens strategiska planering och du har en aktiv roll i ledningsarbetet.

Vidare ingår det i ditt arbete att:
– Praktiskt arbete med att ta fram och förankra projekt
– Ansvara för genomförandet av enskilda projekt
– samordna organisationens olika verksamheter/projekt, att leda strategiska samverkansprocesser.
– arbeta med de organisationsövergripande strategifrågorna kopplat till Coompanion Skånes verksamhet.
– Arbeta med proaktiv kommunikation samt dialog med strategiska intressenter.
– Utveckla samverkan och nätverk med samverkansparter.
– representera Coompanion i föreläsningar, seminarier, workshops och i mediala kontakter.

 

Vem söker vi?

Vi söker dig som har ett engagemang för hållbar samhällsutveckling och intresse för strategiska frågor i kombination med verksamhetsutveckling och som drivs av att åstadkomma resultat tillsammans med kollegor och externa samverkansparter.

Vi tror att du har ett stort intresse för samhällsfrågor och kooperativa lösningar på samhällsutmaningar samt vana att arbeta i projekt med offentlig finansiering.

Uppdraget kräver att du är en utvecklingsorienterad, kvalitetsmedveten och initiativtagande person med strategisk höjd samt att du har en god förmåga att strukturera, planera och prioritera ditt arbete. Du har också en förmåga att hålla många processer igång samtidigt. Eftersom vi är en relativt liten organisation så krävs det även att du kan hugga i där det behövs.

 

Dina egenskaper

– God analytisk och strategisk förmåga
– God kommunikativ förmåga
– Vana att driva och initiera utvecklingsprocesser och projekt
– Förmåga att se synergier
– Initiativrik, prestigelös och lyhörd för verksamhetens behov
– Självständig och konstruktiv
– Lätt för att samarbeta och kommunicera
– Strukturerad och noggrann
– Relationsbyggande och proaktivt förhållningssätt

 

Meriterande

Erfarenhet av idéburen sektor, samhällsentreprenörskap och kooperation är meriterande. Meriterande är erfarenheter från andra perspektiv, språk och nätverk än de som redan finns representerade på Coompanion Skåne.

 

Frågor om tjänsten och ansökan skickas och ställs till
Olof Eriksson [email protected]
0708-65 84 92

 

coompanion_payoff



SOCIAL INNOVATION SKÅNE – LÄRDOMAR, UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER
Publicerat den 22 februari, 2017

siskonfst

Inom ramen för det Coompanion Skåneägda projektet Social Innovation Skåne arrangeras en nationell spridnings- och lärkonferens med det övergripande temat social innovation. Den 16-17 mars gör vi halvhalt i vårt treåriga projekt för att under två dagar tillsammans med er presentera, analysera, lära och framtidsspana kring utvecklingen av social innovation i våra projekt och i Sverige.

Vad har vi lärt oss? Vilka utmaningar har vi mött? Hur tar vi ut riktningen framåt? Hur kan vi samverka kring de här frågorna nationellt? Det är några av de frågor som vi vill diskutera med er som på olika sätt arbetar med liknande projekt och initiativ runt om i Sverige.

Social Innovation Skåne har som mål att etablera en stödstruktur för social innovation i Skåne. Det är ett projekt finansierat av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och drivs av fyra organisationer: Mötesplats Social Innovation, Coompanion Skåne, Nätverket för Idéburen sektor Skåne och Centrum för Publikt Entreprenörskap.

Var: Malmö högskola, Nordenskiöldsgatan 10 i Malmö
När: 16 mars kl 12 till 17 mars kl 13.30 (lunch till lunch). Vi bjuder på konferens och lunch, du står för resa och logi.

Här kan du hitta mer information och programmet för dagarna

OBS! ANMÄL DIG SENAST 7 MARS. BEGRÄNSAT ANTAL PLATSER!

ANMÄL DIG HÄR!



INNOVATIVA LÖSNINGAR KRING MAT
Publicerat den 21 februari, 2017

market1280

Min Farm, Bygdens saluhall, Rude Food, Karma och Allwin är några av de initiativ som växt fram i Sverige de senaste åren inom matbranschen. Gemensamt för dem alla är att samtliga vill lösa en samhällsutmaning på ett nytt och innovativt sätt – med fokus på mat.

Det har blivit allt svårare för svenska bönder att få marknadsmässiga priser för sina varor och allt fler kunder vill ha större kunskap om vilka varor de köper och vart det kommer ifrån. Min Farm har tagit sig an denna fråga och har under några år utvecklat en växande plattform som kopplar konsumenten direkt till bönderna genom en bekväm, smidig och trevlig digital tjänst. Här kan du beställa direkt från gården och få hemleverans, likväl som att göra besök till gården vid speciella inbjudna tillfällen, vilket kan vara trevligt för hela familjen.

Ett snarlikt, Vinnova-finansierat initiativ – Bygdens Saluhall, har tagit fram en digital prototyp där kunden kan förboka lokala varor på nätet och hämta upp dem vid ett gemensamt utlämningsställe. Detta ger lokala producenter möjlighet att sälja exempelvis honung, grönsaker, ägg och lättöl till kund utan mellanhänder. Än så länge har projektet verkat i den skånska byn Röstånga men väntas utöka till fler orter i Skåne, Söderhamn, Sorsele och Gotland.

Matsvinn
Allwin och Karma är två bolag som vill minska på landets växande matsvinn. Under flera år har Allwin levererat matsvinn från olika företag till kyrkor, härbärgen och andra verksamheter som delar ut mat till hemlösa och andra behövande. I somras etablerades ett samarbete mellan Allwin och Lidl i Stockholm.

Nyligen lanserade Karma en digital app som hjälper restauranger som exempelvis Vassa Eggen och Nybrogatan 38 i Stockholm att sälja överskottsmat till konsumenter, som därmed får kvalitativ mat till bra pris. Norrsken Foundation har investerat i Karma tillsammans med ett antal andra investerare och planer finns på att inom kort expandera till övriga Sverige genom Martin & Servera och Wayne’s Coffee samt vidare till Europa och därefter USA. Karma har fått flera utmärkelser på sista tiden och igår kammades dessutom hem priset som Framtidens Entreprenör 2016.

I Malmö tar Rude Food tillvara lokalt matsvinn genom olika samarbetspartner och erbjuder catering och andra pop-up events i regionen. Under förra årets Malmöfestivalen arrangerade de s.k. ”recyclad” frukost samt utsågs till en av 100 sociala innovationer.

 

Läs mer om sociala innovationer på Social Innovation Skånes webbplats

social-innovation-skane-logo



SOCIAL INNOVATION – DÅTID, NUTID OCH FRAMTID
Publicerat den 28 januari, 2017

Vad är en social innovation och hur har de sett ut genom tiderna? På Social Innovation Summit 2016 guidade Malmö högskolas Fredrik Björk oss igenom den sociala innovationens historia. Ett samtal hölls kring vad vi kan lära av det som varit i vårt arbete med att förstå social innovation, och hitta framtidens sociala innovationer.

Med social innovation menar vi ”innovativa tjänster, produkter, processer och metoder som strävar efter att möta samhällets utmaningar”. Det handlar om nya sätt att ta sig an och tackla några av de stora utmaningar som vårt samhälle står inför.

Sociala innovationer i sig är inget nytt; Förskolor, mödravård, brandkår är alla exempel på sociala innovationer som vi idag tar för givet men som en gång i tiden utmanade system och strukturer. Vår tids stora samhällsutmaningar kräver mer, fler och bättre sociala innovationer. Det kan handla om allt från stadsodling, till läxhjälp och flyktingmottagande – innovationer som ofta kräver smart samverkan över gränser och sektorer.

Hur har sociala innovationer uppstått genom tiderna och vad kan vi lära oss av historien för att främja nutida och framtida sociala innovationer?

Se seminariet nedan.

Vill du veta mer om social innovation kan du gå till Social Innovation Skånes hemsida. Ett projekt inom europeiska regionala utvecklingsfonden som ägs av Coompanion Skåne. Samverkansparter är Centrum för Publikt Entreprenörskap, Coompanion Skåne,  Mötesplats Social Innovation (Malmö Högskola) och Nätverket – Idéburen Sektor Skåne.

 



VAD SKA LÖSAS OCH VAD INNEBÄR DET?
Publicerat den 22 december, 2016

I slutet av november träffade vi Strukturfondspartnerskapet Skåne-Blekinge som jobbar med att bedöma projektansökningar i EU:s strukturfonder. Dom har varit med och beviljat Social Innovation Skånes projekt så det var riktigt kul att kunna ha en dialog kring projektet och vad vi lär oss efterhand. Här delar vi några tankegångar från dagen.

Man kan sammanfatta Social Innovation Skånes utgångspunkter så här:
  • Vi ser ökad delaktighet som en förutsättning för fler innovation som löser samhällsutmaningar.
  • Vi erbjuder praktiskt stöd till entreprenörer inom alla sektorer, som vill utveckla nya lösningar på samhällsutmaningar.
  • Vi ser idéburen sektor som en katalysator för social innovation.
  • Vi hjälper andra möjliggörare att identifiera och utveckla tidigt stöd till sociala innovationer.
  • Vi samlar praktisk kunskap om förbättringsområden för social innovation på gräsrotsnivå och utövar påverkan på systemnivå.
  • Vi skapar frirum för nytänk och samskapande.
Hur ska vi kunna lösa det som måste lösas?

Vi diskuterade utmaningar Skåne står inför, t.ex. Ungas arbetslöshet, fysisk och psykisk ohälsa, utanförskap, bostadsbrist och barnfattigdom. Vem har lösningarna på dessa? Förmodligen inte en ensam aktör eller myndighet. Vi behöver vara många som är med och tar fram lösningar tillsammans. Utmaningarna är också sådana att de inte har några enkla lösningar och det är svårt att se orsak och verkan. Att få en mångfald av aktörer att ta sig an problemlösning på det här sättet måste ses ur en långsiktig horisont och ställer höga krav på hur vi kommunicerar nyttan med att samskapa.

Ett par exempel

Att bygga nya sätt att långsiktigt arbeta samhällsförbättrande är Social Innovation. En av sakerna vi pratade om angående detta var vårt arbete kring arbetsintegrerande sociala företag (ASF) och rollen dom spelar i att skapa lokala lösningar och möjligheter för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Här jobbar vi med en kunskapsturné i Skånes 33 kommuner där vi ska stödja kommunerna i arbetet med att etablera fler ASF:er. Det handlar t.ex. om att göra etableringsanalyser för att se vilka förutsättningar det finns lokalt för att ASF:er ska kunna bildas. Det handlar också om att kommunerna får mer kunskap och andra resurser för att kunna ge råd och stöd till dessa initiativ själva genom egna nätverk av lokala aktörer.

En annan diskussion handlade om lokal utveckling och hur viktigt det är att behålla viktiga samhällsfunktioner på landsbygden som, förskolor, äldrevård och lokala butiker eller att hitta andra sätt att öka attraktionskraften. Ofta går många i ett samhälle ihop och äger och driver initiativ som har en samhällsförbättrande funktion på olika sätt. Vi kan hjälpa initiativtagare att leda dessa processer, anordna träffar och bygga nätverk kring social mobilisering så att vi underlättar för initiativtagare att kunna få förtroende från invånarna att börja bygga nya lösningar ur befintliga resurser.

All förändring börjar med oss själva

Samverkansprojekt som Social Innovation Skåne är innebär också en intern resa för alla inblandade parter. Vi måste förhålla oss till varandra, bygga och förändra en kultur hos oss själva i en ny struktur samtidigt som vi går framåt. Det innebär nya förhållningssätt och arbetssätt, medskapande och att lära sig att använda gemensamma resurser på bästa sätt. För att kunna göra det måste vi bygga tillit, respekt och kunskap tillsammans.

Vill du veta mer om social innovation kan du gå till Social Innovation Skånes hemsida. Ett projekt inom europeiska regionala utvecklingsfonden som ägs av Coompanion Skåne. Samverkansparter är Centrum för Publikt Entreprenörskap, Coompanion Skåne,  Mötesplats Social Innovation (Malmö Högskola) och Nätverket – Idéburen Sektor Skåne.



Nya medarbetare
Publicerat den 2 september, 2016

Coompanion Skåne stärker teamet med två personer för att bättre möta Skånes samhällsutmaningar.

Junaidah Minnhagen – bakgrund inom kommunikation och folkbildningen och senast projektledare på Mötesplats Maggan. Junaidah kommer jobba som projektledare på Initiativet Lund, ett ESF-projekt med fokus på arbetsintegrerande socialt företagande.
Rebecka Hinn – bakgrund inom kommunikation och projektledning och senast projektledare i ett arvsfondsprojekt som utvecklat ett arbetsintegrerat socialt företag med caféverksamhet och stadsodling. Rebecka ska fokusera på att stärka arbetsintegrerade sociala företag, framförallt inom projektet Social Innovation Skåne.

Varmt välkomna!



Social Innovation Summit
Publicerat den 24 augusti, 2016

 

WPheader

Social Innovation Summit samlar entreprenörer, förändringsagenter, innovatörer, beslutsfattare, investerare och finansiärer för att tillsammans utforska, forma och främja social innovation. #sisummit16

 

Anmäl dig du också till Social Innovation Summit – där samhällsutmaningar driver innovation.

 

Vad är Social Innovation Summit?

Vilka ska tala?

Vilka har anmält sig?

Anmäl dig här!



Coompanion i Almedalen 2016
Publicerat den 22 juni, 2016

Coompanion på almedalsvecka _2016